Visböcker i kulturella gränsland
Gemenskaper i estlandssvenskars handskrivna visböcker
DOI:
https://doi.org/10.23985/evk.127035Avainsanat:
Musikaliska stigar, kulturella gränsland, handskrivna visböcker, estlandssvenskar, kulturell minoritet, föreställd gemenskap, kulturell identitetAbstrakti
I denna artikel lyfter jag frågan vilken inverkan handskrivna visböcker har på formandet av en kulturell identitet. Forskningsmaterialet består av 28 visböcker skapade av 22 unga estlandssvenskar under perioden 1861–1988. Visböckerna innehåller både världsliga visor och andliga sånger mestadels på svenska och estniska. Jag har närläst visböckerna och genomfört intervjuer med personer som vet något om hur visböckerna skapats.
Teoretiskt placerar jag visböckerna på två musikaliska stigar (Finnegan 1989), den världsliga visstigen och den andliga sångstigen. Ingen av visorna i böckerna har författats och primärt spridits inom den estlandssvenska befolkningsgruppen. Därför placerar jag skapandet av visböcker i ett kulturellt gränsland, där individer har möjligheten att bekanta sig med en främmande kultur och se den egna kulturen från distans (Clifford 1992). Eftersom musikaliska stigar utgörs av situationer där individer möts uppfattar jag dem som upplevda gemenskaper där olika föreställda gemenskaper (Anderson 2016) aktualiseras genom visorna.
Min forskning visar hur visboksskaparna nått fram till kulturella gränsland genom att följa de två olika vis-stigarna. Visböckerna som skapats på den andliga sångstigen innehåller huvudsakligen sångtexter på svenska. Detta indikerar att den upplevda gemenskapen runt bönhusen i väckelsemiljöer skapat broar till föreställda kristna, bildade pansvenska gemenskaper genom sångerna.
De flesta världsliga visor på svenska har inte ombildats under införandet i visböcker. Därför uppfattar jag även dessa visböcker som uttryck för en pansvensk gemenskap. Ett par världsliga visor har medvetet ombildats under överföringen så de uttrycker en föreställd hembygdsgemenskap istället för den pansvenska.
Före 1918 utgjorde den estlandssvenska befolkningsgruppen en kulturell minoritet i det ryska imperiet och efter 1918 en kulturell minoritet i republiken Estland. Under mellankrigstiden infördes även visor på estniska i visböckerna. Eftersom de flesta visorna är relativt exakta kopior av populära sånger som spreds via inspelningar och tryckta sångtexter uppfattar jag dem som uttryck för kulturellt samgående (Slobin & Ronström 1988).
Artikelns temabild: Visböcker från Estlands svenskbygder. Foto: Sofia Joons Gylling.
Lähdeviitteet
Aman, Viktor (1992) En bok om Estlands svenskar. En kulturhistorisk översikt. Stockholm: Kulturföreningen Svenska Odlingens Vänner.
Aman, Viktor & Lagman, Edvin & Nyman, Elmar (1961) En bok om Estlands svenskar. Bosättningsområde. Historia. Andra världskriget och överflyttningen till Sverige. Folklig kultur. Stockholm: Kulturföreningen Svenska Odlingens Vänner.
Anderson, Benedict (2016) Imagined Communities: Reflections on the Origin and Spread of Nationalism. London: Verso.
Arvidsson, Alf (2008) ”Kontextualiseringar av visböcker: ledtrådar och tolkningar”. Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker. Red. Gunnar Ternhag. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 105, Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 24. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svenska folkkultur, 35–49.
Barton, David & Hamilton, Mary (red.) (1998) Local Literacies. Reading and Writing in One Community. London & New York: Routledge.
Brunberg, Göte (2018) Birkas Folkhögskola. https://www.rnhf.se/kultur/skolvasende/birkas-folkhogskola/ (läst 27.10.2022).
Brusila, Johannes (2009) ”Musik som ting. Musikens materiella manifestationer i belysning av historiska instrument, fonogram och minnesböcker.” Musiikki nr 2, 6–50.
Clifford, James (1992) ”Traveling cultures”. Cultural studies. Red. Lawrence Grossberg, Cary Nelson & Paula A. Treichler. New York & London: Routledge, 96–116.
Danell, Sven (2004) Guldstrand. Minnen från sju år i Estland. Stockholm: Rickul/Nuckö Hembygdsförening.
Estlander, Carl Gustaf (1881) Om folksångens vägar i Norden. Helsingfors.
Finnegan, Ruth (1989) The Hidden Musicians. Music-Making in an English Town. Cambridge: Cambridge University Press.
Häggman, Ann-Mari (2021 [1996]) ”Sångerna som gav finlandssvensk identitet”. Folk och Musik. https://doi.org/10.33343/fom.109214 (läst 06.06.2023)
Kärginen, Maivi (2013) ”Nargö skola”. Lotsar, spetskläder och sjöminor. Många sidor av Nargö. Red. Külvi Kuusk & Maivi Kärginen. Pringi: Kustbornas Museum, 179–185.
Laidmets, Ruth (2014) ”Kulturella kontakter mellan estlandssvenskar och finlandssvenskar”. Aiboland – Åboland. Samarbete över havet. Red. Solveig Sjöberg-Pietarinen & Martti Puhakka. Hapsal & Åbo: Aibolands museum, Åbo museicentral, 11–31.
Lilliestam, Lars (2009) Musikliv. Vad människor gör med musik – och musik med människor. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.
Linnainen, Pekka (2020) Honkain keskellä paista virolaisten maa. Hoi laari laa! 3 augusti 2020. https://estofennia.eu/hoi-laari-laa/. (läst 06.06.2023)
Nyman, Elmar (2010) ”Lånebibliotek och Nuckö nykterhetsförening”. Hans Pöhl – estlandssvenskarnas hövding. En biografi över Hans Pöhl (1876–1930), estlandssvenskarnas främste företrädare och ledare. Red. Sven Salin. Stockholm & Tallinn: Svenska Odlingens Vänners förlag, 64–75.
Lönnqvist, Bo (2001) ”Språkgränsen som kulturellt och ideologiskt fenomen”. Gränsfolkets barn. Finlandssvensk marginalitet och självhävdelse i kulturanalytiskt perspektiv. Red. Bo Lönnqvist, Yrsa Lindqvist & Anna-Maria Åström. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland 633. Folklivsstudier 21. Helsingfors: Svenska Litteratursällskapet i Finland, 149–160.
Plaat, Jaanus (2009) ”Kristlike usuliikumiste mõju eestlaste ja eestirootslaste rahvakunstile ja kultuurile”. Mäetagused nr 42, 7–32. https://doi.org/10.7592/MT2009.42.plaat
Ramsten, Märta (2019) De osynliga melodierna. Musikvärldar i 1800-talets skillingtryck. Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 48. Stockholm: Svenskt visarkiv/Statens musikverk.
Ramsten, Märta (2008) ”Handskrivna visböcker: bruk och repertoar”. Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker. Red. G. Ternhag. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 105, Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 24. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svenska folkkultur, 199–219.
Ronström, Owe & Slobin, Mark (1988) Musik och kulturell mångfald. https://uppsala.instructure.com/courses/15498/files/350758/download?wrap=1 (läst 23.09.2023).
Small, Christopher (1998) Musicking: The Meanings of Performing and Listening. Hanover, NH: University Press of New England.
Strand, Karin (2008) ”På pränt mellan raderna. Perspektiv på en handskriven ’schlagerbok’”. Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker. Red. Gunnar Ternhag. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 105, Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 24. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svenska folkkultur, 221–235.
Ternhag, Gunnar (2017) ”Personal Songbooks: Neglected but Informative Sources in Ethnomusicological Research”. Historical Sources of Ethnomusicology in Contemporary Debate. Red. Susanne Ziegler, Ingrid Åkesson, Gerda Lechleitner & Susana Sardo. Newcastle-upon-Tyne: Cambridge Scholars Publishing, 144–155.
Ternhag, Gunnar (2008) ”Samlade visor – en inledning”. Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker. Red. Gunnar Ternhag. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 105, Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 24. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svenska folkkultur, 9–20.
Tomusk, Ilmar (2015) Keeleseadustest Eestis. Õiguskeel nr 3, 1–7.
Vincent, David (2000) The Rise of Mass Literacy. Reading and Writing in Modern Europe. Malden, MA: Polity Press.
