Visböcker i kulturella gränsland

Gemenskaper i estlandssvenskars handskrivna visböcker skapade 1861–1945

Authors

  • Sofia Joons Gylling Åbo Akademi

DOI:

https://doi.org/10.23985/evk.127035

Keywords:

musical pathway, cultural borderland, handwritten songbook, personal songbook, cultural minority, Estonia-Swedes, imagined community, cultural identity

Abstract

Songbooks in Cultural Borderlands – Communities in Estonia-Swedes' Handwritten Songbooks Created 1861–1945

In this article, I raise the question what impact handwritten songbooks created by Estonia-Swedes have had on cultural identity formation. During the years 2019-2022, I have collected 28 handwritten songbooks created by 22 young Estonia-Swedes during the period 1861-1945. The songbooks consist of both secular and spiritual songs mostly in Swedish and Estonian, but also in German, English and Russian.

I have analysed the song-books through close-reading. Complementary, I have also made interviews with persons with experiences and knowledge about the situations in which the song-books once were created. Theoretically, I place the songbooks on two musical pathways (Finnegan 1989), the secular and spiritual song pathway. As no songs in any of the songbooks has been written and primarily spread within the Estonia-Swedish population group, I place the creation of songbooks in a cultural borderland, where individuals distance from their taken for granted culture and thereby have the opportunity to both get to know a foreign culture and see ones own culture from distance (Clifford 1992). As musical pathways are based on situations where individuals meet and interact, I understand them as lived communities where different imagined communities (Anderson 2016) get actualized through the songs.

My research shows how individuals might have reached cultural borderlands by following the two different musical pathways. The songbooks created on the spiritual song pathway consist throughout the period mainly of songs in Swedish. This indicates that the lived communities around chapels in spiritual revival environment created bridges to an imagined christian and cultivated pan-Swedish community through the songs.

Most of the secular songs in Swedish have not been changed during the transmission into the songbooks and thereby, I understand also these songs as expressions of an imagined pan-Swedish community. A few of the secular songs have been intentionally reshaped during the transmission, in order to bring out a locally imagined instead of a pan-Swedish community.

Before 1918 the Estonia-Swedish population was a cultural minority within the Russian empire and after 1918 a cultural minority in the republic of Estonia. After 1918, secular songs in Estonian were brought into the songbooks. As most songs are rather exact copies of popular songs spread through recordings and printed lyrics, I understand these songs as expressions of cultural convergance (Slobin & Ronström 1988).

References

Aman, Viktor (1992) En bok om Estlands svenskar. En kulturhistorisk översikt. Stockholm: Kulturföreningen Svenska Odlingens Vänner.

Aman, Viktor & Lagman, Edvin & Nyman, Elmar (1961) En bok om Estlands svenskar. Bosättningsområde. Historia. Andra världskriget och överflyttningen till Sverige. Folklig kultur. Stockholm: Kulturföreningen Svenska Odlingens Vänner.

Anderson, Benedict (2016) Imagined Communities: Reflections on the Origin and Spread of Nationalism. London: Verso.

Arvidsson, Alf (2008) ”Kontextualiseringar av visböcker: ledtrådar och tolkningar”. Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker. Red. Gunnar Ternhag. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 105, Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 24. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svenska folkkultur, 35–49.

Barton, David & Hamilton, Mary (red.) (1998) Local Literacies. Reading and Writing in One Community. London & New York: Routledge.

Brunberg, Göte (2018) Birkas Folkhögskola. https://www.rnhf.se/kultur/skolvasende/birkas-folkhogskola/ (läst 27.10.2022).

Brusila, Johannes (2009) ”Musik som ting. Musikens materiella manifestationer i belysning av historiska instrument, fonogram och minnesböcker.” Musiikki nr 2, 6–50.

Clifford, James (1992) ”Traveling cultures”. Cultural studies. Red. Lawrence Grossberg, Cary Nelson & Paula A. Treichler. New York & London: Routledge, 96–116.

Danell, Sven (2004) Guldstrand. Minnen från sju år i Estland. Stockholm: Rickul/Nuckö Hembygdsförening.

Estlander, Carl Gustaf (1881) Om folksångens vägar i Norden. Helsingfors.

Finnegan, Ruth (1989) The Hidden Musicians. Music-Making in an English Town. Cambridge: Cambridge University Press.

Häggman, Ann-Mari (2021 [1996]) ”Sångerna som gav finlandssvensk identitet”. Folk och Musik. https://doi.org/10.33343/fom.109214 (läst 06.06.2023)

Kärginen, Maivi (2013) ”Nargö skola”. Lotsar, spetskläder och sjöminor. Många sidor av Nargö. Red. Külvi Kuusk & Maivi Kärginen. Pringi: Kustbornas Museum, 179–185.

Laidmets, Ruth (2014) ”Kulturella kontakter mellan estlandssvenskar och finlandssvenskar”. Aiboland – Åboland. Samarbete över havet. Red. Solveig Sjöberg-Pietarinen & Martti Puhakka. Hapsal & Åbo: Aibolands museum, Åbo museicentral, 11–31.

Lilliestam, Lars (2009) Musikliv. Vad människor gör med musik – och musik med människor. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.

Linnainen, Pekka (2020) Honkain keskellä paista virolaisten maa. Hoi laari laa! 3 augusti 2020. https://estofennia.eu/hoi-laari-laa/. (läst 06.06.2023)

Nyman, Elmar (2010) ”Lånebibliotek och Nuckö nykterhetsförening”. Hans Pöhl – estlandssvenskarnas hövding. En biografi över Hans Pöhl (1876–1930), estlandssvenskarnas främste företrädare och ledare. Red. Sven Salin. Stockholm & Tallinn: Svenska Odlingens Vänners förlag, 64–75.

Lönnqvist, Bo (2001) ”Språkgränsen som kulturellt och ideologiskt fenomen”. Gränsfolkets barn. Finlandssvensk marginalitet och självhävdelse i kulturanalytiskt perspektiv. Red. Bo Lönnqvist, Yrsa Lindqvist & Anna-Maria Åström. Skrifter utgivna av Svenska Litteratursällskapet i Finland 633. Folklivsstudier 21. Helsingfors: Svenska Litteratursällskapet i Finland, 149–160.

Plaat, Jaanus (2009) ”Kristlike usuliikumiste mõju eestlaste ja eestirootslaste rahvakunstile ja kultuurile”. Mäetagused nr 42, 7–32. https://doi.org/10.7592/MT2009.42.plaat

Ramsten, Märta (2019) De osynliga melodierna. Musikvärldar i 1800-talets skillingtryck. Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 48. Stockholm: Svenskt visarkiv/Statens musikverk.

Ramsten, Märta (2008) ”Handskrivna visböcker: bruk och repertoar”. Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker. Red. G. Ternhag. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 105, Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 24. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svenska folkkultur, 199–219.

Ronström, Owe & Slobin, Mark (1988) Musik och kulturell mångfald. https://uppsala.instructure.com/courses/15498/files/350758/download?wrap=1 (läst 23.09.2023).

Small, Christopher (1998) Musicking: The Meanings of Performing and Listening. Hanover, NH: University Press of New England.

Strand, Karin (2008) ”På pränt mellan raderna. Perspektiv på en handskriven ’schlagerbok’”. Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker. Red. Gunnar Ternhag. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 105, Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 24. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svenska folkkultur, 221–235.

Ternhag, Gunnar (2017) ”Personal Songbooks: Neglected but Informative Sources in Ethnomusicological Research”. Historical Sources of Ethnomusicology in Contemporary Debate. Red. Susanne Ziegler, Ingrid Åkesson, Gerda Lechleitner & Susana Sardo. Newcastle-upon-Tyne: Cambridge Scholars Publishing, 144–155.

Ternhag, Gunnar (2008) ”Samlade visor – en inledning”. Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker. Red. Gunnar Ternhag. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 105, Skrifter utgivna av Svenskt visarkiv 24. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svenska folkkultur, 9–20.

Tomusk, Ilmar (2015) Keeleseadustest Eestis. Õiguskeel nr 3, 1–7.

Vincent, David (2000) The Rise of Mass Literacy. Reading and Writing in Modern Europe. Malden, MA: Polity Press.

Handskrivna visböcker från Estlands svenskbygder.

Downloads

Published

2023-12-07

How to Cite

Joons Gylling, S. (2023). Visböcker i kulturella gränsland: Gemenskaper i estlandssvenskars handskrivna visböcker skapade 1861–1945. The Yearbook of Ethnomusicology, 35, 63–92. https://doi.org/10.23985/evk.127035

Issue

Section

Articles