Bidrag

Riktlinjer för författare

I Musiketnologiska sällskapets årsbok publiceras forskningsartiklar. Längden på publicerade artiklar är 40 000–60 000 tecken inklusive blanksteg (ca 20–30 standardsidor). Artikelmanuskriptet behöver uppfylla generella kriterier för vetenskapliga artiklar. Artikeln behöver således 1) ha ett klart formulerat argument, en forskningsfråga eller -målsättning kring vilket texten är uppbyggd samt 2) ha en klar struktur (t.ex. inledning, material, metod och teori; analys; slutsatser).  Manuskriptet får inte vara publicerat tidigare eller vara inskickat till en annan tidskrift (skribenten kan vid behov ge en förklaring om detta i fältet ”Kommentarer till redaktören” i samband med att manuskriptet skickas in.).

För att redaktions- och publiceringsprocessen ska förlöpa smidigt är det viktigt att nedanstående författarinstruktioner följs noggrant när manuskriptet skrivs och bearbetas. Artikelmanuskriptet eller en bearbetad version av det kan returneras till skribenten för komplettering ifall skrivanvisningarna inte har efterföljts. Finländska musiketnologiska sällskapets årsbok har beviljats märket för kollegialt granskade vetenskapspublikationer av Vetenskapliga samfundens delegation i Finland och förbinder sig att följa de villkor som märkets användning förutsätter.

Publikationsprocessen

Tidpunkten för inlämning av manuskript är i månadsskiftet januari–februari. Exakt deadline meddelas i den inbjudan till författare (call for articles) som publiceras i början av november. Artikelmanuskripten laddas upp som Word-filer på Open Journal Systems-plattformen (OJS). Vid mottagandet av artikelmanuset avgör redaktörerna ifall texten genast kan skickas vidare för referentgranskning, ifall den returneras till skribenten för komplettering eller ifall den avvisas. När manuset är klart för referentgranskning skickas den anonymiserade texten till två granskare som oberoende av varandra ger var sitt skriftliga utlåtande om artikeln. I sitt utlåtande fäster den sakkunnige uppmärksamhet vid ämnets aktualitet och ställning på det finländska musikforskningsfältet, tillvägagångssättets ändamålsenlighet och motivering, argumentationen och ämnesbehandlingens konsekvens samt den språkliga klarheten. De sakkunniga kan föreslå att artikeln publiceras som sådan, att den publiceras med smärre eller mera omfattande korrigeringar, eller att artikeln inte alls publiceras.

Redaktörernas kommentarer och referentgranskarnas utlåtanden skickas till skribenten, som därefter bearbetar sin text för publicering. Ifall skribenten väljer att inte följa något förändringsförslag behöver valet motiveras. En innehållsmässigt slutlig version för layout skickas sedan till redaktörerna via OJS-plattformen. Bilder, tabeller och övrigt audiovisuellt material laddas upp som separata filer.

Ombrytningen av årsboken sker på hösten. Skribenterna får korrekturläsa en ombruten version före publikation. I brytningsskedet görs inte längre några innehållsliga förändringar. I korrekturläsningen granskas enbart ombrytningen, bilderna, tabellerna och notexemplens placering samt rättstavning, avstavning och kursivering mm. Årsboken publiceras online på OJS-plattformen i december.

Textens formatering

Artiklarnas rekommenderade längd är ca 40000–60000 tecken inklusive blanksteg (ca 20–30 standardsidor). I manuskripten används följande inställningar: typsnitt Times New Roman, storlek 12, marginal på alla sidor 3 cm, radavstånd 1,5. All text skrivs med samma teckenstorlek och typsnitt. Manuskriptet laddas upp till OJS-systemet som doc- eller docx-fil. I formuläret ska man också bifoga ett abstrakt (max 300 ord) och nyckelord för databasklassificering.

På artikelmanuskriptets första rad skrivs artikelns rubrik och på andra raden en eventuell underrubrik. (På den ombrutna versionens första rad skrivs skribentens namn men det lämnas bort i det redaktionella arbetet för att säkerställa anonymiteten i referentgranskningen.) Rubriker som Inledning eller Bakgrund används inte; en artikel börjar alltid med någon form av introduktion till ämnet. I årsboken används bara en mellanrubriknivå. Mellanrubrikerna numreras ej och avslutas inte med punkt. Mellanrubrikerna separeras från den övriga texten med en tom rad. Alla rubriker, även artikelns namn, skrivs med samma teckenstorlek som den övriga texten. I ombrytningsskedet ändrar ombrytaren rubrikernas typsnitt (använd inte heller GEMENER även om det är brukligt i den slutgiltiga publikationen).

Stycken och rubriker avskiljs med en tom rad. Ett textstyckes första rad indras inte. Texten ska inte avstavas. Radbyten kan göras med enter-tangent endast mellan nya stycken och efter rubriker. Efter alla skiljetecken, så som punkt, komma, fråge- och utropstecken, används endast ett blanksteg.

I brödtexten används inte förkortningar; alla ord ska skrivas ut. Skriv alltså inte t.ex. utan till exempel, och så kallad i stället för s.k.. I källhänvisningar, fotnoter och korta med parentes markerade förklaringar kan förkortningar vid behov användas. Texten formateras inte på annat sätt än med kursivering och även kursivering ska användas med omtanke. Kursivering används för tidskrifter och verknamn (Helsingin Sanomat, Okänd soldat) men kan också användas när någon central term nämns första gången i texten. Personnamn ska inte framhävas genom kursivering.

Om texten innehåller specialtecken (t.ex. tecken som inte används i det svenska alfabetet) ska detta meddelas när materialet levereras. Ifall specialtecken används kan det vara skäl att förbereda sig på att ombrytningen och korrekturläsningen behöver göras väldigt noggrant och kan således ta mera tid.

I musiketnologiska sällskapets årsbok undviks användning av fotnoter. Slutnoter används inte heller. Man ska försöka skriva texten utan överflödiga förklarande kommentarer. Man ska sträva efter att enbart behandla för resonemanget väsentliga saker i texten och utelämna alla irrelevanta detaljer. I enskilda fall kan det vara motiverat att placera särskilda förklarande detaljer i fotnoter (t.ex. tack till personer som har bidragit till artikeln eller information om till vilket forskningsprojekt artikeln hör).

Bruket av bindestreck (-) och tankstreck (–) måste särskiljas. Tankstreck (–) används för inskjutna tankar mitt i en mening, men också mellan siffror och ord för att ange t.ex. omfång, perioder eller relationer (sidorna 178–180, åren 1963–1970, himmel–helvete-dualism). Tankstreck skapas i Word-programmet genom att trycka på t.ex. ctrl-tangenten och tangenten för minustecknet (på Mac genom att kombinera option och minustangenten).

När en forskare eller en annan person nämns i texten första gången är det bra att lyfta fram hens forskningsområde eller yrke. Titlar behöver inte användas. I årsboken har det hänvisats till exempelvis musikvetares, sociologers, neurologers och pedagogers forskningstexter och man kan inte utgå från att läsaren känner till forskare inom alla dessa områdens forskare.

Källhänvisningar i texten

Källhänvisningar märks ut i texten med parenteser (Peltonen 1996: 31–36). I hänvisningen skrivs skribentens efternamn, verkets tryckår och sidorna man hänvisar till (separerade med kolon). Om källan har två skribenter används formen: (McCulloch & Richardson 2000: 120–129). Ifall det finns fler än två upphovspersoner är formatet: (Syrjäläinen m.fl. 2006: 13–15). Ifall man hänvisar till fler verk ska de listas i omvänd kronologisk ordning (från nyaste till äldst) och avskiljas med semikolon. (McCulloch & Richardson 2000: 120–129; Peltonen 1996: 31–36). Ifall man hänvisar till en text som först har publicerats avsevärt tidigare än den version man hänvisar till är det bra att även infoga det ursprungliga publiceringsåret med hakparenteser (Adorno & Horkheimer 1979 [1944]).

Om källans upphovsperson inte framgår kan man skriva publikationens namn och tidpunkten för publiceringen i källhänvisningen (Ilmajoki Lehti 18.3.1982). Om hänvisningen avser hela stycket markeras det genom att placera hänvisningen efter punkten i stycket. Då skriver man också in en punkt i parentesen. (Aropaltio 2000: 116–118.) Om källhänvisningen gäller flera meningar kan man också använda en hänvisning där man skriver en punkt i parentesen. Det är dockiktigt att det tydligt framgår vilket avsnitt i texten hänvisningen är kopplad till. ”Ibid.” eller motsvarande beteckningar får inte användas. När man hänvisar till arkivkällor märks hänvisningarna med arkivsignumet: exempelvis foton (Kper Teuva/0299) och inspelningar (Kper A-K 1123).

Intervjuer ska märkas ut med parenteser på samma sätt som litteratur men före intervjuåret skrivs bokstaven i (Virtanen i2010). Ifall man inte vill eller har tillstånd att använda informantens namn kan man använda beteckningen I och ett ordningstal (I1 2010).  

När man hänvisar till en internetkälla ska inte URL-adressen anges i källhänvisningen, istället skriver man skribentens namn och årtalet eller internetsidans namn eller rubrik och årtal. Exempelvis (Suomen etnomusikologinen seura 2021). Ifall sidan inte har n¨ågon datering skrivs "utan årtal" (u. å.), alltså (Suomen etnomusikologinen seura u. å.). Strömningstjänster (t.ex. Youtube, Spotify, Tidal) och kan man hänvisa till i texten genom att skriva tjänstens namn och listans/artistens/videons namn (Spotify Music for Plants). Om spellistan har ett långt namn som försvårar läsningen kan man alfabetisera (Spotify a; b). Se anvisningar längre fram om hur referenserna ska märkas ut i källförteckningen.

 

Citat

Alla citat som är över tre rader långa separeras från den övriga texten med en blank rad och formateras med indragningar till eget stycket utan citattecken. I kortare citat i själva texten används citattecken. Citat från främmande språk översätts till artikelns språk (svenska, finska eller engelska). Den ursprungliga texten behöver inte bifogas artikeln. Undantag från detta är sångtexter som kan bifogas till texten både i original och i översättning. Citatens översättare måste anges i artikeln ifall det inte är fråga om en översatt publikation (vars översättare anges i källförteckningen).

För praxis gällande citat (” ”) och enkelt citattecken (’ ’) gäller svenska skrivregler. Enkelt citattecken används i huvudsak endast ifall det är frågan om ett citat inuti ett annat citat. Ifall delar av ett citat har utelämnats märks dessa borttagningar med tre punkter och hakparenteser (t.ex. ”kan man göra […] så här”). Borttagning märks även ut innan punkt inom ett citat. I början av citat behöver borttagningar i allmänhet inte märkas ut. Ifall man har ändrat typsnitt, formaterat texten eller lagt till förklaringar till ofullständiga partier behöver de förändrade avsnitten markeras genom att man placerar ut hakparenteser (exempelvis ”[i]fall citat[et] är [ofullständigt]”).

Bilder, tabeller, notexempel

Materialet laddas upp till OJS-plattformen som separata filer. Bildmaterial, notexempel, sångtexter eller motsvarande material som bifogas artikeln måste analyseras i texten. Illustrationer får med andra ord inte användas för att endast få artikeln att se mera intressant ut. I upphovsrättslagstiftning står det att ”ur offentliggjorda verk får, i överensstämmelse med god sed, citat göras i den omfattning som motiveras av ändamålet” (22§ citaträtt) och ”av offentliggjorda konstverk får bilder återges i anslutning till texten i kritiska eller vetenskapliga framställningar” (25 §). Dessa rättighet är det skäl att utnyttja. Ifall bilder, noter, inspelningar eller andra verk inte har publicerats behöver skribenten själv komma överens om publiceringsrätten och möjliga upphovsrättskostnader. Bilderna behöver vara filer med tryckduglig resolution, gärna 300 dpi (jpg, bmp eller tiff). Bildens maximistorlek i den slutgiltiga publikationen är 13 x 19 cm.

Bildmaterialet numreras så att varje materialtyp (bilder, tabeller, notexempel osv.) har egen löpande numrering. Hänvisning till bildmaterialet skrivs som parentes i texten och med liten begynnelsebokstav (bild 1) (tabell 3) (notexempel 4). I ombrytningen placeras materialet på lämpligt ställe mellan textstyckena, så nära analysen som möjligt, dock så att det på föregående sida inte skapas onödigt tomt utrymme.

I manuskriptet skrivs den förklarande texten till bilden, tabellen, eller notexemplet i slutet av det textstycke där materialet i fråga analyseras. Texten skrivs med samma fontstorlek (Times New Roman, 12) som den övriga texten. Den förklarande texten inleds och avslutas med vinkelparentes: <Bild 1: Cheek nummer ett på officiella singellistan. Källa: https://ifpi.fi/lista/.>

Tabellerna kan göras med textbehandlingsprogrammets tabellverktyg eller som en separat Excel-fil så att de kan bearbetas så flexibelt som möjligt i samband med ombrytningen. Under inga omständigheter får tabeller skapas med hjälp av mellanslagstangenten.

Källförteckningen

I källförteckningen skrivs alla källor som används i artikeln. Källor som det inte hänvisas till i texten ska inte listas. Källorna kategoriseras i forskningsmaterial (t.ex. arkivmaterial, intervjuer, inspelningar) och forskningslitteratur ifall det är lämpligt för ämnet och källmaterialet i fråga. I övriga fall kan artikeln ha endast litteraturförteckning. Texter där upphovsperson inte framgår kan listas enligt publikationens namn och publikationsdatum.

Forskningsmaterial
Forskningsmaterialet ska som regel kategoriseras enligt materialtyp (arkivmaterial, tidningar, inspelningar, intervjuer osv.) med egen underrubrik. Det är möjligt att skapa egna rubriker utgående från materialet man har använt. Arkivmaterial listas i allmänhet enligt arkiv. Vid behov kan man i texten hänvisa till arkiven genom att använda förkortningarna, dessa behöver dock förklaras i källförteckningen. Ifall källan inte är en kommersiell utgåva (publikation) behöver det i källförteckningen framgå var källan förvaras.

Arkivkällor
Folkkultursarkivet, samhällsvetenskapliga fakulteten, Tammerfors universitet.

Fotografier
Kper Teuva/0299. Gammalt bockhorn från Perttula gård. Teuva 15.5.1953. Foto: Erkki Ala-Könni.

Inspelningar
Kper A-K 1123. Pelagea Kuljukka. Kiuruvesi 15.5.1966. Inspelare: Erkki Ala-Könni.

Tidningar 
Donovan, Patrick (2007) “The day the music in nightclubs got dearer”. The Age, 11.7.2007. http://www.theage.com.au/news/entertainment/latest-dance-hit-doofdoofdoof-kerching/2007/07/10/1183833519305.html (läst 15.1.2015).
Helsingin Sanomat 13.2.1975. ”Matti Meikäläinen” (nekrolog).
Hufvudstadsbladet 3.5.1957. ”Grammofonskivor”.

Fonogram och motsvarande
Arkistojen aarteita (1970) Blandade artister. Scandia SLP 541.
Koivuniemi, Paula (1982) Aikuinen nainen. Polydor 2055102.
Mårtenson, Lasse (2002 [1982]) ”Morgondimma” (Lasse Mårtenson & Lars Huldén). Lasse Mårtenson på svenska. Mårtensong MSCD 2.
Rihanna (2016) ANTI. Westbury Road Entertainment. https://open.spotify.com/album/2hNdpum500dG6mDXs87nbc?si=yrKUe_1iSimBVDKCeHpvTg (läst 5.6.2017)
Alfred Backa (2011) Sannfinländarnas nya ordlista. https://www.youtube.com/watch?v=AEfrpQhT9jA (luettu 22.4.2020)

Spellistor

Märks ut i källförteckningen enligt följande modell: Strömningstjänstens namn. Listans namn. Datering (eller uppdatering) om möjligt. Datum när URL-adressens har lästs, alltå (läst dd.mm.åååå). Eftersom beteckningssättet kan variera från tjänst till tjänst är det viktigt att vara konsekvent inom texten. 

Spotify. Music for Plants. https://open.spotify.com/playlist/37i9dQZF1DXclWedfNUp3z?si=22096b8ffe1b4d91 (luettu 4.11.2021).
Spotify a. Music for Plants. https://open.spotify.com/playlist/37i9dQZF1DXclWedfNUp3z?si=22096b8ffe1b4d91 luettu 4.11.2021).
Spotify b. Music for Reading. https://open.spotify.com/playlist/1ByzdKSKWgv9M18IEUScfQ?si=3f6b11c088544365 (luettu 4.11.2021).

Notutgåvor
Kari, Virpi (red.) (2007) Lasse Mårtenson: Lauluja, pianokappaleita, jazzmessusävelmiä, iskelmiä. Helsingfors: F-Kustannus.
Melartin, Erkki (2003) Aino. Operans pianopartitur. Helsingfors: Fennica Gehrman Oy.

Intervjuer
Viitanen, Iku (i2008) Åbo 7.2.2008. Intervjuare Kaj Ahlsved. Intervjun förvaras i Sibeliusmuseums arkiv, Sm Fält 0005.
Talvitie-Kella, Tuuli (i2002) E-postintervju. Intervjuare Maija Lahti. Frågelista skickad 18.12.2002, svar inkommit 22.12.2002. Intervjun i intervjuarens ägo.
I1 (2008) Lojo 30.4.2008. Intervjuare Antti-Ville Kärjä. Minidisc-inspelningen i intervjuarens ägo.

Webbsidor

Märks ut i källförteckningen enligt följande modell: Sidans namn (årtal, om tillgängligt). Vid behov ett preciserande namn. Senaste siduppdatering dd.mm.åååå. Datum URL-adressen har läst, alltså (läst dd.mm.åååå). Ifall sidan inte har datering lämns dessa saker bort. 

Suomen etnomusikologinen seura (2021) Artikkelikutsu. Uppdaterad 5.2.2021 http://www.etnomusikologia.fi/p/artikkelikutsut.html (läst 4.11.2021).

Suomen etnomusikologinen seura. http://www.etnomusikologia.fi (läst 4.11.2021).

Principen för internetkällor samma som för publicerade verk och artiklar. Efter publikationens namn skrivs URL-adressen. Adressen kan göras som hyperlink (Words automatiserade formatering med blå font och understreckning). Kontrollera att URL-adressen inte är personlig eller kräver inloggning av läsaren. Allra sist märker man med parenteser ut när informationen har lästs (läst dd.mm.åååå). Internetkällor ska helst placeras under någon annan lämplig materialkategori och inte med egen rubrik (t.ex. spellistor, webbsidor, sociala medier).

Litteratur
Litteraturen listas i bokstavsordning enligt skribentens efternamn. Vad gäller böcker (även e-böcker) så nämns förlagets hemort (inte tryckorten) och förlagets namn. Om fler platser nämns i anknytning till förlaget används den första nämnda orten. Övriga orter behöver inte nämnas. Förlagsorten skrivs på det språk som artikeln är författad på, om orten har ett vedertaget namn på det språket (t.ex. Köpenhamn på svenska). Samma princip tillämpas ifall förlaget har ett namn på artikelns språk (t.ex. Finska litteratursällskapet). Förkortningen som används för att ange redaktörskap skrivs alltid på det språk som artikelmanuskriptet är författat på, oberoende av vilket språk publikationen är utgivet på (i svenska manuskript används alltså alltid förkortningen red.)

Ifall man hänvisar till ett verk som ursprungligen har publicerats avsevärt tidigare än den version man  har använt sig av, är det skäl att både i källförteckningen och texten även infoga det ursprungliga publiceringsåret med hakparenteser efter det nyare publiceringsåret. Översättarens namn skrivs ut mellan uppgifterna om verkets namn och förlagsorten. Observera att ifall en elektronisk publikation har en DOI-adress ska den skrivas ut i källförteckningen. Forskningslitteratur alfabetiserars och placeras under rubriken "Litteratur".  

Monografier
Lilliestam, Lars (1998) Svensk Rock. Musik, lyrik, historik. Göteborg: Bo Ejeby Förlag.
Bourdieu, Pierre (1998 [1994]) Järjen käytännöllisyys. Översättning Mika Siimes. Tammerfors: Vastapaino.
Adorno, Theodor & Horkheimer, Max (1979 [1944]) Dialectic of Enlightenment. Översättning John Cumming. London: Verso.

Redigerade verk
Lundberg, Dan & Ternhag, Gunnar (red.) (2000) The Musician in Focus: Individual Perspectives in Nordic Ethnomusicology. Stockholm: Kungliga Musikaliska Akademin.

Eerola, Tuomas & Louhivuori, Jukka & Moisala, Pirkko (red.) (2003) Johdatus musiikintutkimukseen. Jyväskylä: Suomen musiikkitieteellinen seura.

 

Artiklar i samlingsverk (antologier)
Sarjala, Jukka (2003) ”Musiikinhistoria”. Johdatus musiikintutkimukseen. Red. Tuomas Eerola, Jukka Louhivuori & Pirkko Moisala. Acta Musicologica Fennica 24. Helsingfors: Musikvetenskapliga sällskapet i Finland, 13–30.
Khordoc, Catherine (2001) ”The Comic Book’s Soundtrack. Visual Sound Effects in Asterix”. The Language of Comics. Word and Image. Red. Robin Varnum & Christina T. Gibbons. Jackson: University Press of Mississippi, 156–173.
Bengtsson, Ingmar (1978) ”Musiikki”. Otavan iso musiikkitietosanakirja 4, laulu–Rantasalo. Red. Erkki Ala-Könni m.fl. Helsingfors: Otava, 348–349.

Artiklar i tidskrifter (periodika)
Heinonen, Yrjö (2016) “Globalisation, hybridisation and the Finnishness of the Finnish tango”. Etnomusikologian vuosikirja Vol. 28, 1–36. https://doi.org/10.23985/evk.60230
Moisala, Pirkko (2001) ”Musiikki, kuva ja sukupuoli”. Musiikki 2/2001, 87–108.
Simonett, Helena (2001) ”Narcocorridos: An Emerging Micromusic of Nuevo L.A.”. Ethnomusicology 45:2, 315–337.

Verk publicerade av samma författare under samma år ska alfabetiseras:
Hall, Stuart (1992a) ”The West and the Rest: Discourse and Power”. Formations of Modernity. Red. Stuart Hall & Bram Gieben. Cambridge: Polity Press & Open University, 275–320.
Hall, Stuart (1992b) ”The Question of Cultural Identity”. Modernity and its Futures. Red. Stuart Hall, David Held & Tony McGrew. Cambridge: Polity Press & Open University, 273–316.

Webbkällor i litteraturförteckningen
I källförteckningen är principen för webbkällor samma som för publicerade verk och artiklar. Efter publikationens namn skrivs URL-adressen. Adressen kan göras som hyperlink (Words automatiserade formatering med blå font och understreckning). Kontrollera att URL-adressen inte är personlig eller kräver inloggning av läsaren. Allra sist märker man med parenteser ut när informationen har lästs (läst dd.mm.åååå). I själva texten ska man inte infoga hela webbadressen utan endast inkludera skribentens namn och årtal, alternativt internetsidans namn eller rubrik. Denna information fungerar som grund för källförteckningen. (t.ex. Haapoja 2017; Ramstedt & Rantakallio 2020)

Haapoja Heidi (2017) ”Omimista, lainaamista, hyväksikäyttöä, ylikulttuurista tulkintaa? Kulttuurisen appropriaation käsite, suomalainen kansanmusiikki ja kalevalamittainen runolaulu”. Musiikin suunta Vol. 39:1 http://musiikinsuunta.fi/2017/01/omimista-lainaamista-hyvaksikayttoa/ (läst 22.10.2019).

Ramstedt, Kim & Rantakallio, Inka (2020) "Finnish Rap, the Far-Right and Racism". Toiminta soi. https://www.suoni.fi/etusivu/2020/10/16/finnish-rap-far-right-and-racism (läst 5.11.2021)

Publikationer utgivna av samma författare samma år ska alfabetiseras. 
Hall, Stuart (1992a) ”The West and the Rest: Discourse and Power”. Formations of Modernity. Red. Stuart Hall & Bram Gieben. Cambridge: Polity Press & Open University, 275–320.
Hall, Stuart (1992b) ”The Question of Cultural Identity”. Modernity and its Futures. Red. Stuart Hall, David Held & Tony McGrew. Cambridge: Polity Press & Open University, 273–316.

 

Anvisningarna har uppdaterats i november 2021.